Fact or Fiction?
ISIC (The Institute for Scientific Information on Coffee) har publicerat en skrift Fact or Fiction som tar upp de vanligaste föreställningarna om kaffe och det aktuella forskningsläget.
En del vanföreställningar avlivas och andra nyanseras. Åtskilliga vanliga frågor får sina svar i denna skrift på relativt lättillgänglig engelska. Du hittar den här.
Kaffe kan förhindra Alzheimers
Att dricka kaffe regelbundet kan minska risken för att drabbas av demenssjukdomen Alzheimers. Det visar en studie som forskare i USA gjort.
I studien vid University of South Florida undersökte forskarna äldre patienter regelbundet under en fyraårsperiod. Och resultatet var tydligt. De som drack mest kaffe, och därmed hade högst nivåer av koffein i blodet, utvecklade inte Alzheimer i samma grad som de som drack mindre.
– Kaffedrickarna som förblev friska hade dubbelt så mycket koffein i blodet jämfört med de som insjuknade i tidiga stadier av demens.
Bland kaffedrickarna som drabbades av Alzheimers fick sjukdomen ett långsammare förlopp än hos de som inte drack kaffe.
Resultatet av studien, som publiceras i Journal of Alzheimer´s Disease i april 2012, stödjer tidigare forskning som visar att tre koppar kaffe om dagen kan minska risken för den obotliga sjukdomen.
Forskare tror att koffeinet utlöser en kedjereaktion i hjärnan som förhindrar Alzheimers skador.
– Denna fallstudie är det första direkta besviset för att koffein/kaffeintag är förenat med en minskad risk eller fördröjd debut av demenssjukdomen, säger forskarna.
Kaffe kan skydda mot depression
En ny amerikansk studie visar att kaffe kan minska risken för depression. Harwardstudien på över 50 000 kvinnor indikerade en minskad risk för depression med 15 - 20%
Under en tioårsperiod inträffade drygt 2 600 fall av depression i gruppen. Jämfört med kvinnor som bara drack en kopp vanligt kaffe eller ännu mindre i veckan hade de som drack två till tre kaffekoppar om dagen en 15-procentig minskning i risken att drabbas av depression. För kaffeälskare som satte i sig fyra koppar eller fler per dag var riskminskningen 20 procent. Bland de kvinnor som drack koffeinfritt kaffe såg man ingen minskad risk. Läs mer
Nobelsymposium om koffeinets effekter
Koffein är det vanligaste psykoaktiva, centralstimulerande medlet i världen. Fredagen den 28 maj hölls ett Nobelminisymposium på KI där forskare presenterade de senaste rönen kring koffeinets både positiva och negativa effekter.
Såväl koffeinets positiva effekter, som börjat erkännas alltmer, som negativa diskuteras. Läs mer.
Kaffe kan förhindra demens
Tre till fem koppar kaffe per dag mer än halverar risken att drabbas av alzheimer senare i livet. I en svensk-finsk studie publicerad i januari 2009 (1) pekas kaffe ut som ett effektivt vapen mot demenssjukdomar.
Enligt studien finns ett klart samband mellan kaffedrickande och minskad risk för demens. Personer som sedan medelåldern hade druckit kaffe klarade sig bättre från demensjukdomar än de som druckit lite kaffe eller inget kaffe alls. Måttliga kaffedrickare var den grupp som hade den allra lägsta risken för demens. Tre till fem koppar kaffe om dagen i medelåldern sänkte demensrisken med närmare 70 procent.
Den sannolika förklaringen är enligt forskargruppen kaffes höga innehåll av antioxidanter, som fungerar neurologiskt skyddande.
Kaffe kan öka risken för hallucinationer.
Kaffe har samband med hallucinationer, visar forskning från universitetet i Durham. Dricker man mer än sju koppar kaffe om dagen ökar risken för att se och och höra saker som inte finns – och även att se spöken (2).
Personer som dricker mycket kaffe är tre gånger mer benägna att höra röster än de som har ett lågt koffeinintag. De känner också oftare närvaron av icke-existerande personer. Det uppger i januari 2009 forskare från University of Durham som har studerat 200 elever och deras koffeinintag. Personer som dricker motsvarande sju koppar kaffe om dagen eller mer har jämförts med de som dricker mindre än en kopp. Förutom kaffe kan även te, choklad, koffeinpiller och energidrycker ge samma effekt. En förklaring till resultaten är att koffein förvärrar effekterna av stress, menar de. När man är stressad frigörs hormonet kortisol som eventuellt kan leda till hallucinationer. Kroppen producerar extra mycket kortisol när man har konsumerat koffein.
Företrädare för forskaregruppen påpekar att forskningen endast visar ett samband mellan koffeinintag och benägnheten att hallucinera. Det behöver inte vara så att det är koffeinet som ligger bakom. En tolkning kan också vara att studenter som hallucinerar oftare använder koffein för att klara av sina erfarenheter.
Referenser