Resultaten från tillförlitlig vetenskaplig forskning ger inte något stöd för att det hos befolkningen i allmänhet skulle finnas ett samband mellan ett måttligt kaffe-/koffeinintag och uppkomsten av sådana hjärtkärlsjukdomar som t.ex. hjärtinfarkt, oregelbunden hjärtrytm, förhöjda kolesterolvärden eller högt blodtryck. Däremot utgör vissa faktorer som har med kost- och levnadsvanorna att göra, t.ex. stress, rökning och övervikt, välkända riskfaktorer. Kaffedrickning och rökning hänger ofta nära samman. Kaffe, som inte alls är farligt i sig, dyker därför helt enkelt upp som markör för andra vanor och faktorer som har koppling till hjärtsjukdomar.
När det gäller arytmi (oregelbunden hjärtrytm) visar kliniska studier att ett måttligt koffeinintag inte ökar risken för normalfriska personer att drabbas, och inte heller förvärras besvären hos patienter som redan har diagnostiserats med hjärtproblem.
Människor som dricker mycket kaffe har inte högre blodtryck än människor som inte dricker kaffe, och ett regelbundet koffeinintag gör inte att man lättare drabbas av högt blodtryck. Forskning visar också att hos människor med något förhöjt blodtryck sjunker inte blodtrycket även om de upphör med sitt koffeinintag. Blodtrycket kan stiga något under en kortare tid hos personer som börjar dricka kaffe igen efter en tids uppehåll. Men en sådan blodtryckshöjning är alltid övergående och antagligen blygsammare än den blodtryckshöjning som kan orsakas av exempelvis en livlig diskussion. Kroppen utvecklar genast tolerans mot koffeinet, och blodtrycket återvänder snabbt till den nivå det hade innan man började inta koffein igen.
Tidigare ansåg man att förhöjda kolesterolvärden till följd av kaffedrickning ledde till ökad risk för att utveckla en hjärtkärlsjukdom. Debatten om kaffe och kolesterol har pågått i många år, men nu har man lyckats identifiera de ämnen i kaffet som har kolesterolhöjande effekt: de två diterpenerna (hartsoljorna) cafestol och kahweol. Den metod för att tillreda kaffe som har visat sig leda till att kaffet innehåller sådana mängder av dessa diterpener att det kan ge någon betydande kolesterolhöjande effekt är den metod som främst förekommer i de nordiska länderna, nämligen att koka det malda kaffet i vatten utan filtrering. Den kolesterolhöjande effekten försvinner dock helt och hållet om kaffet får rinna genom ett pappersfilter innan det serveras.
Kaffe som tillreds genom filterbryggmetoder har visat sig ge försumbara eller obefintliga mängder av dessa diterpener. Detsamma gäller snabbkaffe. En normal kaffekonsumtion av filterkaffe eller snabbkaffe ger alltså inga signifikanta höjningar av kolesterolvärdena, och innebär inte heller några ökade risker för att man ska drabbas av hjärtkärlsjukdomar.
Referenser