Att dricka kaffe är en njutning som delas av miljontals människor världen över. Kaffe innehåller koffein, ett milt stimulansmedel som gör många människor piggare och förbättrar deras koncentrations- och prestationsförmåga. Kaffe innehåller en mängd olika ämnen, men det anses allmänt att det är koffeinet som står för många av kaffets fysiologiska effekter.
På grund av att koffein påverkar det centrala nervsystemet på olika sätt och på grund av att ett litet antal människor kan vara extra känsliga för denna påverkan har vissa hävdat att kaffe skulle vara skadligt för hälsan på en rad olika sätt. Koffein klassas inte som en missbruksdrog, och det finns inga belägg för att koffein är beroendeframkallande. Vissa särskilt känsliga personer kan drabbas av lindriga abstinensbesvär när de plötsligt slutar dricka kaffe. En kopp (125 ml) snabbkaffe innehåller cirka 50 mg koffein, filterkaffe något mer. För dem som tycker om kaffe men är känsliga för koffein finns det koffeinfria sorter (eller åtminstone sorter med låg koffeinhalt) med endast 3 mg koffein per kopp.
Det finns inga entydiga vetenskapliga bevis för att en måttlig kaffekonsumtion skulle ha några effekter vid graviditet eller för barnets hälsa. Skelettet påverkas inte av kaffe. De negativa effekter som anges i vissa publicerade studier har kopplats samman med faktorer som snarare hör samman med den livsstil som kaffedrickare ofta har gemensamt, t.ex. rökning och stillasittande. Att dricka kaffe kan hjälpa astmatiker genom att det förbättrar andningsfunktionen.
Det finns inga belägg för att kaffe skulle ge ökad risk för cancer. För flera typer av cancer ger olika forskningsstudier olika resultat, men det kan återigen vara så att andra mer livsstilsrelaterade faktorer är inblandade. Det finns även resultat som starkt tyder på att kaffe kan skydda mot tjocktarmscancer. En möjlig förklaring till detta kan vara de många antioxidanter som finns i kaffe. I dagsläget forskas det mycket om just dessa ämnen.
Hos vissa känsliga personer kan ett plötsligt intag av kaffe efter en viss tids uppehåll orsaka en tillfällig blodtrycksförhöjning, men det är inte fråga om några blodtryckshöjande effekter på längre sikt. Kokkaffe, som är vanligt i de nordiska länderna, och kaffe som bryggs i perkolator eller pressobryggare (dvs. utan pappersfilter) kan ge något förhöjda kolesterolvärden hos vissa människor, men snabbkaffe, kaffe som bryggs med pappersfilter eller flytande kaffeextrakt ger inga sådana effekter. Generellt sett ger inte kaffe ökad risk för att man ska drabbas av hjärtsjukdom.
Det finns ingen anledning för människor som har lätt för att få mag- eller tarmsår att undvika kaffe. Kaffet har en mild urindrivande effekt, något som dock inte ger problem med vare sig vätskeförlust vid fysisk ansträngning eller ökad risk för njursten.
Forskningen fortsätter på detta område, och forskningsresultaten måste hela tiden granskas kritiskt och omvärderas. I dagsläget finns det ingen anledning att av hälsoskäl avstå från den njutningsfulla upplevelse som ett måttligt kaffedrickande utgör.